tisdag 21 februari 2012

Rozzo



Mother Earth, we return to you
the body of one of your children.

His spirit will return to his ancestors,
and he will continue to live in our memories.

We are thankful that we were able
to share our lives with him,
and give him to your loving arms.



R.I.P beloved friend.
You will be missed dearly, never forgotten and always loved.
As the pain of our loss fades,
we shall remember you with warmth in our hearts and smiles on our faces.

2 kommentarer:

  1. Sitter här med tårar i ögonen. Så många vackra ord. Moder Jord kommer ta emot er Rozzo med öppna armar och skänka honom den ro han förtjänar.

    Kan förstå er sorg och den tomhet som infinner sig när en älskad vän försvinner. Jag bävar för den dag när vår älskade Mysan lämnar oss. Hon har skänkt hela familjen så mkt tröst i svåra stunder men även stor glädja och många skratt. Vi har ju flera katter men det är främst hon som har öppnat sig totalt för oss och släppt in oss i sin sfär.

    Många säger: Men det är ju bara en katt. Så säger bara någon som aldrig haft en nära relation till något annat än en annan människa. En katt är nog det mest personliga djur man kan ha. Till skillnad från en hund kan du aldrig tvinga en katt att älska dig eller vara dig nära. Om man har turen blir katten din bästa vän och kommer så vara till den dag den lämnar dig.

    Varma kramar till er alla <3

    Vila i frid du vackra lilla tiger.

    Mae

    SvaraRadera
  2. Tack Mae!
    Jag hade velat skriva så mycket mer. Eller nä, jag hade velat att han kom hem och gosade med oss. Jag förstår precis hur du menar, jag älskar alla mina katter, men Rozzo var den i vår kattflock som var extra speciell.

    Jag har aldrig varit med om en klokare katt än honom. Han var diplomaten som höll de andra katterna i schack om dom blev sura på varandra, när Morris fick kattungar så vaktade han och pysslade om dem som om det vore hans egna. Han hade alltid tålamod med barnen och han visste alltid om vi behövde lite extra kärlek eller tröst, då kom han och stöttade oss.

    Jag var jätteledsen när Whisky, vår gamla katt blev sjuk och vi var tvungna att avliva honom. Men det här är tusen gånger värre. Rozzo var bara 6 år och fullt frisk, någon dumjävel såg sig inte för och körde på honom. Vi som bor i ett bostadsområde där folk inte får köra som galningar ens...

    Det känns så orättvist :( Det är precis som du säger också, det är katten som väljer att älska en, om man förtjänar det. Rozzo älskade verkligen oss och vi älskade verkligen honom. Jag trodde verkligen att han skulle bli en gammal skrutt och vara med oss länge, länge...

    Varma kramar tillbaka <3

    SvaraRadera